Vad är ersättning till förtroendevalda?

I det fjärde kapitlet av Sveriges kommunallag står det att “alla förtroendevalda har rätt till skälig ersättning för de arbetsinkomster och ekonomiska förmåner som de förlorar när de fullgör sina uppdrag”. Det är sedan upp till varje kommun att besluta om vilken ersättning de förtroendevalda ska få för förlorad arbetsinkomst, resor, pensionsavsättningar, mm.

Gemensamt för de flesta kommuner är att hanteringen av denna ersättning är manuell, analog och tidskrävande. Ett vanligt scenario är att en lista skickas runt bland de förtroendevalda på aktuellt sammanträde. De förtroendevalda antecknar med en penna hur mycket ersättning de begär. Sedan skickar nämndsekreteraren vidare listan till lönekontoret som räknar ut hur mycket ersättning var och en av de förtroendevalda ska få. 

Förtroendevald är den som genom val erhållit ett uppdrag. I kommuner, landsting och riksdag finns de politiskt förtroendevalda, uppskattad till ca 35 000 personer. Även inom föreningslivet finns förtroendevalda.

En manuell process

En sådan process tar tid och resurser men är också känslig för fel. Ett exempel är något så trivialt som att det kan vara svårt att tyda en handstil och att det därmed blir fel vid översättning från papper till verksamhetssystem. Ett annat kan vara att det är svårt för den enskilde förtroendevalda att veta hur listan ska fyllas i vid till exempel avvikande möteslängd eller resor.

Såhär ser processen för ersättning till förtroendevalda ofta ut.
 

6.  Nämndsekreteraren uppdaterar ersättningskravet
7.  Nämndsekreteraren skickar kraven till lönekontoret
8.  Lönekontoret sammanställer informationen till löneutbetalningar
9.  Lönekontoret skickar utbetalningarna till banken
10.  Den förtroendevalde får sin ersättning utbetald