Det finns många lagar och regler att följa för den som arbetar inom vård och omsorg. På denna sida hittar du några vanliga frågor och svar som rör dessa regelverk. I vår digitala handbok Kompetensguiden finns mer information för den som behöver. Läs mer om Kompetensguiden.
På denna sidan hittar du följande frågor och svar och information:
- Vad innebär socialtjänstlagen (SoL) ?
- Vad gör socialnämnden?
- Vad har socialnämnden för uppgifter?
- Vad är det för skillnad på socialnämnd och socialtjänst?
- Vilket stöd kan en individ få genom socialtjänstlagen?
- Vad är välfärdsteknik?
- Några exempel på välfärdsteknik
- Välfärdsteknik inom äldreomsorg - uppdaterade bestämmelser från 1 mars 2024
- Välfärdsteknik inom vård och omsorg
- Vad innebär offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och för vem gäller den?
- Varför är offentlighets- och sekretesslagen viktig?
- Vad betyder LSS och vilka gäller lagen för?
- Vilka insatser finns det enligt LSS?
- Vad är hälso- och sjukvårdslagen (HSL)?
Socialtjänstlagen (2001:453)
Vad innebär socialtjänstlagen (SoL) ?
Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt, vilket regleras av socialtjänstlagen.
SoL är en ramlag. Det innebär att lagen i princip talar om vad kommunerna ska uppnå men inte hur det ska gå till. Kommunerna har stor frihet att anpassa sin socialtjänst men måste ta hänsyn till lagens utgångspunkter om individens självbestämmande och inflytande. Kommunerna måste också ha en helhetssyn i det sociala arbetet. Bestämmelserna i lagen kan delas in i tre olika karaktärer: målsättningsbestämmelser, kommunernas direkta skyldigheter respektive individens rättigheter. Syftet med socialtjänstlagen är att den enskilde ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå genom sitt bistånd.
1 kap. 1 § SoL säger att samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas:
- ekonomiska och sociala trygghet
- jämlikhet i levnadsvillkor
- aktiva deltagande i samhällslivet.
Det är viktigt att socialtjänsten tar hänsyn till människans eget ansvar för sin och andras sociala situation. Det innebär att socialtjänsten bör inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska också bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
Den som exempelvis inte kan försörja sig själv, ta hand om sig själv eller som behöver rådgivning kan vända sig till socialtjänsten i sin kommun. Det är dock inte garanterat att den sökande får den hjälp som den eftersöker, då alla insatser behovsprövas.
Vad gör socialnämnden?
Socialnämnden är den nämnd som ansvarar för och bestämmer över socialtjänsten i kommunen. Socialnämnden består av politiker som valts av kommunfullmäktige.
Socialnämnden bestämmer om individer ska få hjälp och stöd enligt SoL, och även vilken typ av hjälp och stöd som individen ska få, men den största delen av det praktiska arbetet sker av ansvarig förvaltning.
Vad har socialnämnden för uppgifter?
Socialnämnden har många uppgifter, några av dessa är att
- göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen
- medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen
- informera om socialtjänsten i kommunen
- genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden
- svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.
Vad är det för skillnad på socialnämnd och socialtjänst?
Socialnämnden är politiskt tillsatt och ansvarig för kommunens socialtjänst.
Socialtjänsten lyder under socialnämnden. Det är den instans som utför arbetet i praktiken.
Vilket stöd kan en individ få genom socialtjänstlagen?
Socialtjänstlagen är omfattande och syftar bland annat till att säkerställa jämlika livsvillkor (genom hela livet).
Några av de insatser som kan beviljas enligt socialtjänstlagen är:
- ekonomiskt bistånd
- särskilt boende och korttidsvistelse
- hemtjänst
- familjebehandling
- boendestöd
- ledsagning
- behandling utifrån missbruk.
Det är viktigt att känna till att socialtjänstlagen bygger på frivillighet och självbestämmande, därför är tvångsåtgärder som vid vissa särskilda situationer kan behöva användas inom socialtjänsten för att skydda den enskildes liv och hälsa, reglerade i särskilda lagstiftningar, exempelvis lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Socialtjänstlagen innehåller ett antal grundläggande principer som tar sin utgångspunkt i den frivillighet och självbestämmande lagen bygger på.
Ladda ner och läs mer i faktabladen
Självbestämmande, integritet och samtycke
Du som arbetar med omsorg inom SoL och LSS måste ha kunskap om bestämmelser om självbestämmande, inflytande och integritet för att brukarens rätt ska garanteras.
I detta faktablad lär du dig mer om
- varför självbestämmande är viktigt i omsorgen
- samtyckets betydelse och vad som krävs för att det ska vara giltigt
- varför kunskap om kommunikation och reglerna om minoritetsspråk är viktiga för självbestämmande.
Kvalitetsarbete inom vård och omsorg
I socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns krav på att verksamheten ska vara av god kvalitet.
I detta faktablad får du bland annat hjälp med:
- vad som krävs för att kvaliteten ska anses vara god
- vem som ansvarar för vad när det gäller kvalitet
- viktiga delar i kvalitetsarbetet.
Nya regler om välfärdsteknik (socialtjänstlagen)
Vad är välfärdsteknik?
Välfärdsteknik är enligt Socialstyrelsens definition digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper risk att få en funktionsnedsättning. Begreppet välfärdsteknik används ibland även i en bredare betydelse som omfattar sådan teknik som är stöd för personalen.
Några exempel på välfärdsteknik
Det finns ett brett utbud av tekniska lösningar för larm och lokalisering. Exempel på välfärdsteknik är olika former av hjälpmedel för det dagliga livet som innehåller digital teknik, bland annat
- digitala trygghetslarm
- tillsyn via kamera
- sensorer för påminnelser
- robotar
- datorprogram.
Även larm- och lokaliseringsteknik som en del av hälso- och sjukvårds- och omsorgstjänsterna kan användas när det finns behov av det. Mottagaren av insatsen behöver även samtycka till att det används, och att det inte fungerar med mindre ingripande åtgärder.
Välfärdsteknik inom äldreomsorg - uppdaterade bestämmelser från 1 mars 2024
Den 1 mars 2024 uppdateras socialtjänstlagen och i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten. De får nya bestämmelser om välfärdsteknik för äldreomsorgen. I SoL läggs det till fler möjligheter för när välfärdsteknik kan användas. Lagen om personuppgifter inom socialtjänstlagen uppdateras för att säkerställa att personuppgifter behandlas rätt i samband med ändringarna som görs i SoL.
Välfärdsteknik kan ge patienter och brukare nya möjligheter till självständighet, trygghet och möjlighet att bo hemma längre.
Vill du läsa mer? Blogginlägget "Nya bestämmelser om välfärdsteknik" innehåller mer information om de nya bestämmelserna.
Välfärdsteknik inom vård och omsorg
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är tillsynsmyndighet för vård och omsorg. De har tydliggjort vissa delar för välfärdsteknik. IVO menar att
- syftet med en åtgärd ska vara att skydda, stödja, hjälpa eller aktivera brukaren
- brukaren ska ha fått möjlighet att lämna ett giltigt samtycke (vilket det är lagkrav på)
- verksamheten ska ha gjort en individuell behovsbedömning före åtgärden och
- mindre ingripande åtgärder ska ha genomförts eller övervägts.
Enligt IVO:s bedömning krävs för vissa mer ingripande och integritetskänsliga åtgärder att det finns ett uttryckligt samtycke.
Offentlighet och sekretesslagen (2009:400)
Vad innebär offentlighets- och sekretesslagen (OSL) och för vem gäller den?
Bestämmelserna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) innebär förbud att röja en uppgift. Att “röja en uppgift” betyder både att muntligen berätta och att lämna ut uppgiften på ett annat sätt. Sekretessbestämmelserna innebär att personalen har tystnadsplikt och handlingssekretess så att de inte får röja uppgifter som omfattas av sekretess.
Inom privat verksamhet används begreppet tystnadsplikt istället för sekretess. För privata aktörer inom vård och omsorg finns sekretessbestämmelser i SoL, patientlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Du kan läsa mer om detta i blogginlägget ”Vanliga frågor och svar om sekretess och tystnadsplikt” och” Sekretess och tystnadsplikt i vård och omsorg”
Varför är offentlighets- och sekretesslagen viktig?
Att inte berätta vidare något av det du tagit del av om andra på arbetet är viktigt, om inte grundläggande, för att ha en fungerande välfärd och värna om den enskildes integritet. Personer som är i behov av stöd från socialtjänsten ska känna sig trygga att ta emot stöd och hjälp och att deras värnas om att skydda deras privatliv, integritet och personliga förhållande.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
Vad betyder LSS och vilka gäller lagen för?
LSS är en förkortning på lag (1993:387) om stöd och service för vissa funktionshindrade. Lagen syftar till att garantera att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar får stöd som kan röja undan svårigheter i den dagliga livsföringen. Stödet ska ges så att levnadsvillkoren för den enskilde blir goda (jämfört med skäliga levnadsvillkor, som det står i SoL).
Vilka insatser finns det enligt LSS?
Enligt LSS finns det 10 insatser som det går att ansöka om ifall en person tillhör personkretsarna inom LSS.
De olika insatserna i LSS är:
- Rådgivning och annat personligt stöd
- Personlig assistans
- Ledsagare
- Kontaktperson
- Avlösarservice i hemmet
- Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
- Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
- Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar
- Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
- Daglig verksamhet.
Läs mer om insatserna i faktabladet “Grundläggande kunskap om LSS”
Få grundläggande kunskap om LSS:
Här har vi samlat grundläggande kunskap för att förstå LSS och vem den är för. Här kan du läsa mer om bland annat personkrets 1-3, de 10 insatserna samt några av de krav som åligger LSS-verksamheter att följa.
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30)
Vad är hälso- och sjukvårdslagen (HSL)?
HSL är en ramlag som i första hand anger övergripande mål, ansvarsförhållanden och riktlinjer för hälso- och sjukvård. I lagen framgår vad regioner, kommuner och andra vårdgivare ska erbjuda patienterna.
Med begreppet “hälso- och sjukvård” menas
- åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador
- sjuktransporter
- omhändertagande av avlidna.
Enligt lagen är de övergripande målen med hälso- och sjukvården
- en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen
- att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet
- att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården
- att hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.