Barn och elever har rätt till en skolgång fri från kränkande behandling och diskriminering. Det finns många saker du som arbetar inom en skola behöver känna till för att säkerställa att skolgången blir trygg.

På denna sida hittar du följande information om kränkande behandling av barn och elever: 

Vad är kränkande behandling?

Enligt definitionen i 6 kap. 3 § skollagen (SkolL) är kränkande behandling ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Det kan vara förolämpningar, som exempelvis rör övervikt, hårfärg eller liknande, eller kommentarer utan att det gäller en särskild egenskap. Fysiska angrepp, såsom knuffar, ryck i håret eller direkta slag räknas också som kränkningar, liksom mer subtila psykiska kränkningar, exempelvis utfrysning ur gruppen.

I de fall där kränkningen har en koppling till de grunder som omfattas av diskrimineringslagen (DL) är enligt 6 kap. 3 § SkolL, diskrimineringslagen tillämplig. Dessa diskrimineringsgrunder är

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • religion eller annan trosuppfattning
  • etnicitet
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning, eller
  • ålder. 

Anmälningsskyldigheten enligt 6 kap. 10 § SkolL omfattar även denna typ av kränkningar. 

Läs mer i blogginläggen “Vad räknas som kränkande behandling?” och “Högre risk för diskriminering av elever med NPF-diagnos”

Vad är det för skillnad på mobbning och kränkande behandling?

Kränkande behandling är det som används i skollagen och av myndigheter som Skolverket och Skolinspektionen. Mobbning är mer något som används i talspråk, men att bli mobbad, eller att mobba någon, har samma innebörd som att utsätta eller utsättas för kränkande behandling. Mobbning brukar även innebära att det är något som sker vid upprepade tillfällen.

Hur hör diskriminering ihop med kränkande behandling?

Det finns flera olika diskrimineringsgrunder och olika former av diskriminering. I detta sammanhang är det förbuden mot trakasserier och sexuella trakasserier som är centrala. Det har att göra med att skollagens regler om skyldigheten att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling även omfattar trakasserier och sexuella trakasserier.

Läs även blogginlägget "HBTQI i förskola och skola".

Vad är trakasserier?

Med trakasserier menas ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Exempel på trakasserier kan vara att en lärare hånar en elev för att hen har en funktionsnedsättning.

Vad är sexuella trakasserier?

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Ett exempel på sexuella trakasserier är att en elevassistent tafsar på en elev eller ger elever ovälkomna kommentarer om deras utseende.

Vad innebär kravet på aktiva åtgärder mot kränkande behandling?

Regler om förebyggande arbete för att motverka kränkningar finns i olika lagstiftningar, bland annat i skollagen, arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen. I detta sammanhang är reglerna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen viktiga. Alla utbildningsformer som regleras i skollagen omfattas av aktiva åtgärder.

De aktiva åtgärderna definieras i 3 kap. 1 § DL ”som ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.” 

I arbetet med aktiva åtgärder ingår att

  • undersöka om det finns risker för diskriminering
  • analysera dess orsaker
  • vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, samt
  • följa upp och utvärdera arbetet.

Detta arbete, som ska dokumenteras, kan med fördel integreras i det målinriktade arbete som huvudmännen är skyldiga att bedriva enligt skollagens bestämmelser.

Kränkande.behandling-shape-faktablad.svg

Faktablad: Arbeta förebyggande mot kränkande behandling

Förutom mycket av det som redan finns på denna sidan får du även svar på följande frågor:

  • Vilka viktiga delar finns det i det förebyggande arbetet?
  • Vad händer om någon ur personalen kränker ett barn eller en elev?
  • Vad gäller vid begäran om ersättning för kränkande behandling? 

Ladda ner faktabladet

Vad innebär anmälningsskyldigheten?

Enligt skollagen (6 kap. § 10) är alla som arbetar i skola och förskola, som får kännedom om att en elev eller ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, skyldig att anmäla detta till rektorn. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla saken till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att utreda omständigheterna kring kränkningarna och när det behövs vidta rimliga åtgärder för att förhindra kränkningar i framtiden.

Skyldigheten att anmäla, utreda och åtgärda gäller även när det rör sig om trakasserier och sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen när det är barn eller elever som drabbas. 

Hur snabbt måste en anmälan om misstänkt kränkande behandling upprättas?

Det står inte angivet hur snabbt en anmälan ska göras. Istället står det i skollagen att när personal får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig har blivit utsatt för kränkande behandling så är hen skyldig att anmäla detta till rektorn. Kränkningen ska ha skett i samband med verksamheten.

Tips! Med verktyget Kränkande Behandling Incident kan ni enkelt och tryggt sköta anmälningar och utredningar av kränkningar. Verktyget är helt digitalt, följer givetvis GDPR och säkerställer att huvudmannen både får kännedom om och kontroll över kränkningarna.

Hur snabbt ska utredningen om kränkande behandling göras?

Skollagen anger inte exakt när en utredning ska startas eller hur lång tid den får ta, däremot anges det att den ska göras skyndsamt. Skolinspektionen har i ett beslut ansett att en månad inte är tillräckligt skyndsamt. I det fallet hade en skola ett arbetssätt och en rutin som gjorde att det gick upp till en månad innan de anmälde kränkande behandling till huvudmannen. Utredningens omfattning beror dock alltid helt på komplexiteten i det enskilda fallet.

Eftersom en utredning ska påbörjas skyndsamt behöver det finnas en plan för de ansvarigas arbete. De som har ansvar för att utreda behöver ha möjlighet att med kort varsel avlastas i sina vardagliga arbetsuppgifter för att kunna ägna sig åt att utreda.

Vad innebär huvudmannens utredningsskyldighet?

Direkt när någon i verksamheten får veta att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling så behöver detta anmälas till huvudman, eftersom huvudmannen är skyldig att utreda ärendet. Huvudman kan delegera utredningsansvaret till den som är ansvarig för verksamheten, exempelvis rektorn. Läs mer om delegering i frågan nedanför.

Det krävs inga bevis om att en kränkning ska ha ägt rum för att utredningsskyldigheten ska gälla. Likaså gäller skyldigheten att utreda oavsett om det fanns en avsikt att kränka eller inte, det är detta som utredningen bland annat ska visa.

Vem ska genomföra utredningen av en kränkning?

Vem som utför utredningen brukar i regel delegeras av huvudman till rektorn. Rektorn har i sin tur rätt att delegera denna uppgift vidare till någon annan, men äger fortfarande ansvaret att utredningen blir gjord.

Behöver ni kompetensutveckling? Med Visma Draftits E-learning "Kränkande behandling i skolmiljö" ökas kompetensen hos medarbetarna. Den digitala kursen stöttar även dig som är skolledare. Kursen passar för både kommunal och privat sektor. De olika avsnitten går igenom det förebyggandet arbetet, processens gång och skolans skyldigheter. 

Vilket ansvar har huvudmannen för att hantera kränkningar som inte sker i verksamheten, men i samband med den? Till exempel i sociala medier?

I skollagen är det specificerat som så att “händelser som sker i samband med verksamheten” ska anmälas och utredas. Därför ska kränkningar som äger rum utanför skoltid anmälas, utredas och åtgärdas precis som andra kränkningar - om de har samband med verksamheten. Barn– och elevombudet (BEO) skriver på sin hemsida att "Alla former av mobbning som har koppling till skolan måste utredas av dem som har ansvar för skolan, till exempel rektorn eller rektorns chef (det vill säga skolans huvudman). Det gäller även om det som har hänt inte inträffade på skolans område eller under skoltid. Det är alltid skolans uppgift att se till att kränkningarna slutar."

Vad ska planen mot kränkande behandling innehålla och hur ofta ska den följas upp?

Skriv ner mål och åtgärder i en plan mot kränkande behandling. Detta ska göras varje år. Planen fungerar som ett stöd och en dokumentation över det förebyggande arbetet. Det är viktigt att all personal i verksamheten, barn, elever och deras vårdnadshavare känner till planen.

Planen mot kränkande behandling ska innehålla en

  • översikt över de mål som verksamheten har satt upp för det förebyggande arbetet
  • översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar
  • redovisning av vilka åtgärder verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
  • redovisning av hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts.

Ange också i planen vem som är ansvarig för att respektive åtgärd genomförs samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Enligt Skolverket bör planen också innehålla rutiner för hur akuta fall av kränkningar ska hanteras och en redogörelse för hur barn och elever kan medverka i det förebyggande arbetet.

Vilken rätt till information har vårdnadshavare om deras barn har blivit utsatt för kränkande behandling?

Det är inte alltid enkelt att veta vad du som personal får säga till en vårdnadshavare och vad som omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. Här kommer tre frågor som våra experter inom skoljuridik svarat på i Skolledning Expert.