Alla barn och elever har rätt till ledning och stimulans för att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, vilket ibland kan innebära särskilt stöd i form av extra anpassningar eller ett åtgärdsprogram.
Som rektor är du ansvarig för att lärare och annan skolpersonal är medvetna om vilka rutiner som gäller när det uppmärksammas att ett barn eller en elev kan vara i behov av särskilt stöd. Vi vill att du ska känna dig trygg i dina beslut och ha goda möjligheter att informera din personal om deras skyldigheter samt ge alla barn och elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.
Vi har samlat allt du behöver veta om särskilt stöd, extra anpassningar och åtgärdsprogram:
- Stödnivåer: Från ledning och stimulans till särskilt stöd
- Vem har rätt till särskilt stöd enligt skollagen?
- Extra anpassningar: Vad innebär det?
- Vad är ett åtgärdsprogram?
- När ska man upprätta ett åtgärdsprogram?
- Pedagogisk utredning och kartläggning: Hur går det till?
- Vad menas med individ, grupp och skolnivå i koppling till åtgärdsprogram?
- Hur ska ett åtgärdsprogram se ut?
- Hur ofta ska ett åtgärdsprogram följas upp?
- Utvärdera åtgärdsprogrammet: Checklista
- Korta svar på vanliga frågor
Stödnivåer: Från ledning och stimulans till särskilt stöd
Det finns tre stödnivåer; ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
Ledning och stimulans är grunden i skolan som ges till alla barn och elever. Denna stödnivå innehåller bland annat att arbeta strukturerat och ha ett formativt förhållningssätt.
Om det finns behov av extra stöd ska skolan ge det i form av extra anpassningar, som är nästa stödnivå. Denna nivå innebär enstaka och kortvariga specialpedagogiska insatser som till exempel inlästa läromedel och extra hjälp inför ett nytt arbetsområde.
För vissa barn och elever räcker inte de extra anpassningarna till, vilket innebär att eleven har behov av särskilt stöd. Ett särskilt stöd ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram och kan innebära tillgång till elevassistent och/eller placering i särskild undervisningsgrupp.
Vem har rätt till särskilt stöd enligt skollagen?
Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som behövs för deras lärande och personliga utveckling. Alla elever i skolan som riskerar att inte nå kunskapsmålen med hjälp av ordinarie undervisning och där extra anpassningar inte har hjälpt, har enligt skollagen, rätt till särskilt stöd.
Extra anpassningar: Vad innebär det?
Extra anpassningar är det första som görs om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen utifrån ordinarie ledning och stimulans. Det kan upptäckas inom undervisningen, vid resultat på prov, eller enligt uppgifter från lärare etc. Om elevens behov inte kan tillgodoses genom extra anpassningar ska personalen i skolan underrätta rektorn, som har ansvar för att tillsätta en utredning om särskilt stöd.
Vad är ett åtgärdsprogram?
Ett åtgärdsprogram är en beskrivning av vilken eller vilka typer av särskilt stöd som skolan kommer att ge eleven. Detta kan exempelvis vara undervisning av speciallärare under längre tid, placering i särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning.
När ska man upprätta ett åtgärdsprogram?
Ett åtgärdsprogram ska upprättas när det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen. Vid den upptäckta risken sätter skolan först in extra anpassningar. Om de de extra anpassningarna inte anses räcka ska skolan starta en utredning. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram utformas. Åtgärdsprogrammet ska ge eleven stöd i att nå målen på ett strukturerat sätt och ska kunna följas upp.
Läs också: När behövs ett åtgärdsprogram?
Pedagogisk utredning och kartläggning: Hur går det till?
Rektorn ska se till att en pedagogisk utredning gällande barnet eller elevens studiesituation genomförs så snabbt som möjligt. Detta inleds med en kartläggning av elevens skolsituation. Vid utredningen ska skolan ta hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå, detta ska dokumenteras. Vid behov kan även ett samarbete med elevhälsan vara nödvändigt. Utifrån den pedagogiska utredningen görs en bedömning om det finns ett behov av ett åtgärdsprogram och vad det i så fall ska innehålla.
Faktablad: Utredning och uppföljning av särskilt stöd
I detta faktablad behandlar vi hur behovet av särskilt stöd utreds och följs upp. Följande frågor besvaras i faktabladet:
- Vad är rektorns ansvar vid en utredning?
- Hur görs en utredning av studiesituationen?
- Hur följer jag upp om målen har uppnåtts?
Vad menas med individ, grupp och skolnivå i koppling till åtgärdsprogram?
Vid utredning om ett åtgärdsprogram behövs ska skolan ta hänsyn till omständigheter på individ-, grupp- och skolnivå. Individnivå syftar till hur eleven fungerar under skoldagen med uppgifter, i samspel med andra etc. Gruppnivå syftar till hur undervisningen bedrivs i gruppen eller klassen, exempelvis vilket material som finns och vilka arbetssätt som används. Skolnivå syftar till hur skolan i stort bedriver sin verksamhet, vilket kan röra antal pedagoger, samverkan med elevhälsan och organisatorisk struktur.
Hur ska ett åtgärdsprogram se ut?
Ett åtgärdsprogram ska omfatta hela elevens skolsituation med åtgärder som är möjliga att följa upp och utvärdera. Åtgärdsprogrammet ska utarbetas tillsammans med eleven och hens vårdnadshavare och ska innehålla:
- Elevens behov av särskilt stöd.
- Analys av eventuella hinder och möjligheter i skolsituationen.
- Åtgärder som på kort och lång sikt ska hjälpa eleven att nå målen.
- Konkreta mål som är möjliga att följa upp.
- Plan för uppföljning – vem följer upp vilken åtgärd och när
Hur ofta ska ett åtgärdsprogram följas upp?
I åtgärdsprogrammet ska det stå tydligt vem som är ansvarig för åtgärderna, när de ska följas upp och av vem. Behovet kan också skifta över tid. Det är rektorn eller den i personalen, som har fått i uppdrag av rektorn att besluta om åtgärdsprogram, som avgör hur ofta det är lämpligt att göra utvärderingar.
Den som är ansvarig behöver även löpande följa upp och utvärdera om åtgärderna i åtgärdsprogrammet är tillräckliga eller om det finns behov av förändringar. Eleven, vårdnadshavaren och den som är ansvarig ska tillsammans utvärdera hur åtgärderna fungerar. Syftet är att se om målen behöver förändras eller ibland för att konstatera att de är uppnådda.
Utvärdera åtgärdsprogrammet: Checklista
När åtgärdsprogrammet ska utvärderas ligger fokus på hur målen har uppnåtts och hur åtgärderna har fungerat, där även eleven och vårdnadshavaren deltar. Vid mötet brukar något av tre följande scenarion konstateras:
1. Välfungerande men bör förlängas: Nytt beslut om åtgärdsprogram fattas och en ny utvärdering görs med hänvisning till det gamla åtgärdsprogrammet.
2. Nytt program behövs: Ett nytt åtgärdsprogram med nya mål och åtgärder upprättas. Ibland finns även ett behov av fler utredningar för ett bättre beslutsunderlag.
3. Behov om särskilt stöd finns inte längre: Vid bedömning att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärdsprogrammet i samråd med elev och vårdnadshavare. Beslutet måste alltid dokumenteras och kan överklagas på samma sätt som beslut om åtgärdsprogram.