Regeringen har presenterat ett antal skatteförslag med sin vårproposition. Enligt regeringen och Anders Borg måste det bli mer lönsamt för fåmansbolag att anställa och växa.
Därför föreslås ändringar av de s.k. 3:12-reglerna med syfte att ge ägare i mindre fåmansbolag större möjligheter att ta ut vinstmedel ur sitt bolag i form av lägre beskattade kapitalinkomster. Förslaget kan innebära att vissa ägare måste öka sitt löneuttag något i jämförelse med dagens regler för att kunna utnyttja reglerna. Vidare ska möjligheten att överutnyttja 3:12-reglerna i partnerägda fåmansbolag begränsas. Arbetsgivare som anställer inom forskning och utveckling ska få lägre kostnader i form av sänkta arbetsgivaravgifter. Regeringen går också vidare med det förslag om investeraravdrag som tidigare har presenterats. Slutligen föreslås att fastighetsägare ska kunna ta ut moms på lokalhyror utan särskild ansökan om detta hos Skatteverket.
Löneregeln för ägare i fåmansbolag ändras
De s.k. 3:12-reglerna innebär att en ägare som är verksam i sitt fåmansaktiebolag får beräkna ett årligt gränsbelopp. Utdelning och vinst på aktierna som ryms inom gränsbeloppet beskattas som kapitalinkomst med 20 procent skatt. Avkastning som inte ryms beskattas som inkomst av tjänst med följd att skatten kan bli väsentligt högre. Syftet med reglerna är att ägaren inte ska kunna omvandla högre beskattad arbetsinkomst till lägre beskattad kapitalinkomst. Gränsbeloppet beräknas schablonmässigt. Ägare som själv har tagit ut en viss minsta lön ur sitt bolag får använda företagets löner för att beräkna gränsbeloppet fördelade efter ägarandelen i bolaget. Till gränsbeloppet läggs då enligt dagens regler 25 procent av företagets löner och ytterligare 25 procent av lönerna som är större än 60 inkomstbasbelopp (3 396 000 kr år 2013). I företag med många anställda och/eller höga löner kan löneregeln således tillåta ägarna att ta ut stora vinster i form av lägre beskattad kapitalinkomst. Beaktat en bolagsskatt med 22 procent på vinsten och en utdelningsskatt för ägaren med 20 procent blir den effektiva skatten på en vinstkrona i företaget 37,6 procent. Om ägaren istället tar ut vinsten som lön kan skatt och arbetsgivaravgifter göra att nästan 70 procent av vinsten försvinner.
Med sikte på bl.a. revisorer i partnerägda bolag föreslår nu regeringen att ägare med liten ägarandel inte ska kunna utnyttja löneregeln. Är ägarandelen mindre än fem procent ska löneregeln inte få användas. Kravet på eget löneuttag av ägaren för att få använda löneregeln kommer också att öka i företag med stor lönesumma. Löneregeln ska bli förmånligare för ägare i mindre fåmansbolag med lönesummor upp till 60 inkomstbasbelopp (3,4 Mkr år 2013). Här får 50 procent av lönerna läggas till gränsbeloppet, mot tidigare endast 25 procent. Kravet på ägarens minsta löneuttag för att få använda löneregeln ändras till ett fast belopp på minst 9 inkomstbasbelopp (9,5 inkomstbasbelopp år 2014 och 2015). Det kan innebära att vissa ägare måste öka sitt löneuttag något i jämförelse med dagens regler för att kunna använda löneregeln.
De nya reglerna föreslås träda i kraft 2014.
Avdrag vid kapitalsatsningar i mindre företag
För att främja investeringar i mindre företag vill regeringen införa ett investeraravdrag. Förslaget innebär att personer som satsar kapital i mindre bolag, när bolaget bildas eller vid nyemission, ska få göra avdrag i kapital med hälften av det satsade kapitalet. Det maximala avdraget är 650 000 kronor per person och år och motsvarar en investering med 1,3 Mkr. Det kan ge en maximal skattelättnad med 195 000 kronor. För att få avdraget ställs en hel del krav. Bland annat att företaget som tar emot kapitalet inte får vara i ekonomiska problem och att företagets löner till anställda är minst 300 000 kronor. EU-kommissionen ska godkänna förslaget som tidigast kan träda i kraft den 1 september 2013.
I praktiken innebär avdraget att staten står för 15 procent av kapitalsatsningen. Om personen som satsar kapitalet saknar kapitalinkomster kommer skattelättnaden i form av en skattereduktion med 30 procent av avdraget. Observera att det då krävs att personen samma år har tillräckligt med skatt på andra inkomster (t.ex. på lön) för att till fullo kunna utnyttja avdraget och skattelättnaden i sin deklaration. Om personen säljer aktierna inom fem år måste skattelättnaden betalas tillbaka till staten.
Ingen ansökan krävs för frivillig momsskyldighet vid lokaluthyrning
Enligt huvudregeln är uthyrning av lokaler momsfri. En fastighetsägare kan enligt nuvarande regler ansöka hos Skatteverket om att få ta ut moms vid uthyrning till företag som driver momspliktig verksamhet, så kallad frivilligt skattskyldighet. Syftet är att fastighetsägaren ska kunna få tillbaka moms på utgifter i uthyrningsverksamheten, t.ex. vid reparationer i lokalen. Momsen blir då inte en kostnad som måste vältras över på hyresgästen.
För att förenkla för fastighetsägare och andra som hyr ut lokaler föreslår regeringen att en ansökan om frivillig momsskyldighet inte ska behöva göras hos Skatteverket. Det räcker att fastighetsägaren inom sex månader från hyresperiodens början ställer ut en faktura eller hyresavi med moms för att lokalen i fortsättningen ska omfattas av frivillig momsskyldighet. Om fastighetsägaren därefter vill ändra sig och lämna den frivilliga momsskyldigheten ska en kreditfaktura med korrigering av momsen ställas ut inom tre månader från den första fakturan med moms. För att fastighetsägaren ska kunna bli frivilligt momsskyldig krävs även i fortsättningen att uthyrningen är stadigvarande och görs till hyresgäst som bedriver momspliktig verksamhet i lokalerna.
