Styrning och mätning

Styrning och mätning – Hur står det till egentligen?

År 1970 omsatte det svenska industriföretaget Facit 1 miljard kronor och var bland annat ledande inom mekaniska räknemaskiner. Samma år omsatte deras samarbetspartner – japanska Sharp cirka 870 miljoner kronor omräknat i dåtidens pengavärde. På grund av flera felaktiga beslut i närtiden därefter förvärvades Facit av Electrolux 1972 och existerar numera bara i historieböckerna. Under 2014 omsatte för övrigt Sharp nästan 30 miljarder USD. I min värld är detta “poor management de luxe” signerat Facit och det finns troligen fler som kan skriva under på det. Bakgrunden till detta haveri var flera missbedömningar men kan troligen stavas med två ord:

M-Ä-T-N-I-N-G

S-T-Y-R-N-I-N-G

Hur styrning och mätning påverkar lönsamhet

I min roll som produktägare möter jag många tjänsteföretag som byggt upp sin verksamhet kring projekt och har skriande behov av bättre verksamhetsstöd för att kunna ta bättre beslut. Inte sällan finns hela projektredovisningen i ett Excelark (i bästa fall…) utan bra överblick eller versionshantering. Tämligen ofta hör jag företrädare för dessa företag klaga på bristen av kontroll och styrning och hur dåligt de kan må av detta. För att råda bot på detta krävs bland annat vattentäta nyckeltal som genomsyrar hela organisationen och som rimligen bör ta avstamp på lägsta nivå – det vill säga på ett enskilt projekt. Detta kallas för ”Business Performance” och kan i praktiken handla om att distribuera ut nyckeltal till enskilda projektledare/-ägare för att de ska kunna ta bättre och fler proaktiva beslut i sina respektive åtaganden, och i förlängningen skapa bättre lönsamhet för bolaget som helhet. Jag menar, det känns onekligen tungt att konstatera att ett projekt drog 40 % över budget i efterhand.

Lyfter vi näsan ytterligare inser vi även att alla dessa projekt tillsammans kan summera ihop ganska trevlig information om man får den presenterad rätt och även belysa trender för kunder eller fokusområden (till exempel elektroniska räknemaskiner) summerat på resultatenheter eller bolaget som helhet. Beslutsfattare ges då information för att bättre se affärsnyttan (”Business Value”) på till exempel en specifik kund eller en viss sektor.

Genom ett branschspecifikt affärssystem med fokus på dessa två inlånade ord – Business Performance och Business Value kan man slippa stå med ett katastrofalt FACIT i efterhand.

Vill du läsa mer om hur du kan göra era projekt mer lönsamma? Hämta vår guide som bland annat går igenom centrala nyckeltal för projektorganisationer och hur du bäst följer upp verksamheten.

Hämta guide

Carl har jobbat med system mot konsultbranschen de senaste 10 åren på både beställar- och leverantörssidan. Carl har sedan 2008 jobbat på Visma som både konsult och sedan 2012 som produktchef. Fokusområden som han brinner för är att ifrågasätta och förädla befintliga verksamhetsprocesser och beteenden.
Kom i kontakt med Carl: