Början på förra seklet var en turbulent tid i svensk arbetsmarknads historia. Konflikterna avlöste varandra och arbetslösheten var hög, likaså den sociala utslagningen. För att få slut på alla produktionsstopp, insåg både arbetsgivare och arbetstagare att det behövdes ett system som kunde begränsa avbrotten. Den så kallade decemberkompromissen 1906, innebar att parterna kom överens om att ge arbetarna rätt att organisera sig och teckna kollektiva avtal. I utbyte fick arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet.
1928 tillkom en fredsplikt som innebar att stridåtgärder, i form av lockout eller strejk, bara får förekomma när avtalstiden löpt ut. Effekten blev en stabil arbetsmarknad som bidragit till Sveriges utveckling till ett högteknologiskt land. Detta eftersom företagen inte längre kunde konkurrera genom att sänka priser och löner, utan tvingades tänka nytt och konkurrera på andra sätt. Idag finns omkring 600 olika kollektivavtal i Sverige och de reglerar villkoren för 85-90 procent av alla anställda.
Söker du fler anledningar att fira idag? Då kan vi berätta att den 17/3 också är grammatikdagen, internationella sömndagen och S:t Patricks Day.
Viktiga årtal i svensk arbetsmarknads historia
1906 – Decemberkompromissen
1928 – Riksdagen antog lagen om Kollektivavtal som förskrev “fredsplikt”. Arbetsdomstolen inrättades som sista instans vid tvister
1938 – Saltsjöbadsavtalet. LO och SAF tecknar ett avtal om grundläggande rättigheter och vilka stridsåtgärder som tillåts under en konflikt. Det unika samförståndet kring dessa frågor utgör “den svenska modellen”
1966 – Möjlighet att teckna kollektivavtal för offentligt anställda tjänstemän
1976 – Medbestämmande lagen (MBL)
1980 – Lagen om Anställningsskydd (LAS)
