Tillbaka till huvudmeny

Grattis på kollektivavtalens dag!

Idag – den 17 mars – uppmärksammar vi kollektivavtalens dag! Och det finns anledning att fira. Utan kollektivavtalen hade många av oss bland annat haft lägre lön, kortare semester och sämre pensionsvillkor.

Kollektivavtalen är värda att fira. Foto: Pixabay
Kollektivavtalen är värda att fira. Foto: Pixabay

Början på förra seklet var en turbulent tid i svensk arbetsmarknads historia. Konflikterna avlöste varandra och arbetslösheten var hög, likaså den sociala utslagningen. För att få slut på alla produktionsstopp, insåg både arbetsgivare och arbetstagare att det behövdes ett system som kunde begränsa avbrotten. Den så kallade decemberkompromissen 1906, innebar att parterna kom överens om att ge arbetarna rätt att organisera sig och teckna kollektiva avtal. I utbyte fick arbetsgivarna rätt att leda och fördela arbetet.

1928 tillkom en fredsplikt som innebar att stridåtgärder, i form av lockout eller strejk, bara får förekomma när avtalstiden löpt ut. Effekten blev en stabil arbetsmarknad som bidragit till Sveriges utveckling till ett högteknologiskt land. Detta eftersom företagen inte längre kunde konkurrera genom att sänka priser och löner, utan tvingades tänka nytt och konkurrera på andra sätt. Idag finns omkring 600 olika kollektivavtal i Sverige och de reglerar villkoren för 85-90 procent av alla anställda.

Söker du fler anledningar att fira idag? Då kan vi berätta att den 17/3 också är grammatikdagen, internationella sömndagen och S:t Patricks Day.

Viktiga årtal i svensk arbetsmarknads historia

1906 – Decemberkompromissen

1928 – Riksdagen antog lagen om Kollektivavtal som förskrev “fredsplikt”. Arbetsdomstolen inrättades som sista instans vid tvister

1938 – Saltsjöbadsavtalet. LO och SAF tecknar ett avtal om grundläggande rättigheter och vilka stridsåtgärder som tillåts under en konflikt. Det unika samförståndet kring dessa frågor utgör “den svenska modellen”

1966 – Möjlighet att teckna kollektivavtal för offentligt anställda tjänstemän

1976 – Medbestämmande lagen (MBL)

1980 – Lagen om Anställningsskydd (LAS)

Mest populära

  • Kan arbetsgivare betala ut pengar istället för semester?

    När semesteråret når sitt slut, och de anställda har semesterdagar kvar, vad kan du som arbetsgivare göra? Kan du betala ut pengar istället för att ge medarbetaren semester? Det är en vanlig fråga, och svaret finns i semesterlagen.

  • Det här innebär nya LAS för offentlig sektor

    Nyligen lade regeringen en proposition på en lagförändring rörande arbetsrätten, kallat nya LAS. Den nya lagen förväntas träda i kraft den 30 juni 2022 och börja tillämpas den 1 oktober 2022.

  • Räknas restid som arbetstid?

    Betald restid – en definitionsfråga med flera svar. Många yrkesgrupper spenderar många timmar i veckan på att resa mellan olika projekt eller arbetsplatser. Det finns tillfällen då restid räknas som arbetstid. Däremot räknas inte resan till och från den ordinarie arbetsplatsen som restid – dina medarbetare har alltså inte rätt till kompensation för tiden de lägger på att ta sig till arbetet.