Maria Wallenthin jobbar som teknisk projektledare och förvaltningsledare på Visma Consulting och har en förkärlek för backend-programmering och webbtillgänglighet. Under de senaste åren har hon jobbat med olika uppdrag där tillgänglighet har varit i fokus. Maria är även certifierad som Certified Professional in Accessibility Core Competencies, CPACC hos International Association for Accessibility Professionals IAAP.
Vad menas med webbtillgänglighet?
Webbtillgänglighet innebär att man bygger webbplatser och digitala tjänster på så vis att utformningen av webbinnehåll är anpassat för att alla människor i samhället ska kunna ta del av informationen. Detta oavsett om man har någon typ av funktionsvariation.
Man kan dela in funktioner i fem kategorier, motorik, syn, hörsel, tal och kognition. En funktion kan var nedsatt permanent eller tillfälligt begränsad beroende på situation. Detta påverkar hur väl vi kan använda webbplatser och digitala tjänster. Att ha en funktion tillfälligt begränsad är något vi alla upplevt eller kommer att uppleva någon gång. Till exempel när solen lyser starkt på skärmen och ger oss begränsad syn, en bullrig miljö som gör det svårt att höra eller när man har många saker i händerna vilket gör det svårt att svara i telefon. Att jobba med webbtillgänglighet innebär att man tar denna typ av situationer i beaktning och åtgärdar innan de hunnit bli ett problem. Det kan man göra genom att bygga hårdvara och appar där användare kan ställa in ljusstyrka, höja och sänka ljud och där viktiga knappar är placerade så att de är lätta att komma åt även om man håller telefonen med en hand.
Utöver detta är det viktigt att även bygga digitala tjänster med hänsyn till de behov som de som lever med permanenta funktionsvariationer. Det finns många olika hjälpmedel som används från skärmläsare och röststyrning till olika verktyg för att styra och navigera webbplatsen. För att verktygen ska fungera bra på webbplatsen ska man bland annat följa kodstandarder och märka upp element och kontroller riktigt, man ska lägga innehåll i en tydlig struktur och ha tillräckliga kontraster. På så vis kan alla människor, även de som är beroende av hjälpmedel också ta del av innehållet.
De fyra riktlinjerna för tillgänglighet
Som stöd i arbetet med digital tillgänglighet finns tillgänglighetsstandarder, Web Content Accessibility Guidelines, WCAG (se DIGG webbriktlinjer), en standard framtagen av World Wide Web Consortium, W3C. Den består av fyra principer med riktlinjer som ger stöd för en god design som gynnar alla. En webbplats eller digital tjänst ska vara:
1. Möjlig att uppfatta
Ha tillräckliga kontraster, textade och syntolkade medier, ska kunna uppfattas av hjälpmedel.
2. Möjlig att använda och hantera
Navigerbar med tangentbord, lättnavigerad, ha klickbara ytor.
3. Möjlig att begripa
Konsekvent navigering och struktur, förslag för inmatning i formulärfält, tydliga felmeddelanden, lättläst text.
4. Robust
Följa HTML-kod-standard, kod som validerar.
Varför är det viktigt att jobba med webbtillgänglighet?
Tillgänglighet till information, och annan service, däribland elektronisk service är en del av mänskliga rättigheter*. Det ökar självständighet och delaktighet för grupper beroende av hjälpmedel och på så vis skapas även bättre förutsättningar för ett mer inkluderande samhälle.
Att jobba med webbtillgänglighet med syfte att ta hänsyn till olika människors behov har även visat sig höja användarupplevelsen för samtliga användare. Detta bland annat på grund av att WCAG ställer högre krav på struktur och tydlighet i digitala tjänster. Ser man historiskt på hjälpmedel för personer med funktionsvariationer så används idag många av dessa lösningar av samtliga användargrupper. Till exempel så som enhandsblandare, fjärrkontroll, iPad eller dörröppnare. Vi kommer troligtvis se ett liknande beteende vad gäller fler av de digital hjälpmedel som textning, röststyrning, skärmläsare.
Hur kan god webbtillgänglighet bidra till högre lönsamhet?
Det är en stor del av världens befolkning som har någon typ av synlig eller osynlig funktionsvariation där många har nytta större grad av tillgänglighet i digitala tjänster. Skapar vi webbar och e-tjänster som är tillgängliga för fler ökar därmed antalet besökare och potentiella kunder som kan ta del av tjänster och produkter.
Vad är dina bästa tips som man ska tänka på när man jobbar med webbtillgänglighet?
Att jobba med tillgänglighet är kul och handlar oftast inte om stora krävande anpassningar. Använd riktlinjerna i WCAG som en verktygslåda för bra design för att komma igång. I några riktlinjer drar man nytta av kompetenser inom ljud, andra inom video medan det för vissa riktlinjer underlättar att jobba med användargrupper för att förstå personerna som ni designar hjälpmedel för. Därför behöver ofta flera kompetenser vara involverade i arbetet, vissa mer tekniska och andra mer redaktionella. Här kan ni nyttja de personer som ni har befintligt i er organisation, utbilda personal för att höja kompetens kring inkluderande design eller ta in experter där det behövs.
Utöver det som tas upp i WCAG ska man också tänka på att skriva begriplig text. Genom att följa råden för begriplig text, skriver du en text som är lättläst för alla – en sorts best practice för text.
