Nio fenomen som slog igenom i offentlig sektor under 2010-talet

2010-talet var fyllt av tekniknyheter som formade om vår vardag – smarta telefoner och paddor är bara ett par exempel. Nu är decenniet snart slut och vi går in i 2020-talet. Vi gör en tillbakablick på vad som hänt inom teknikutvecklingen och påverkat Vismas stora kundgrupp offentlig sektor.

Att vi blivit alltmer digitala, mobila och tillgängliga har naturligtvis påverkat både oss som privatpersoner och de krav vi ställer på de tjänster som såväl privat som offentlig sektor erbjuder. Många nya fenomen har vuxit fram det senaste decenniet, här har vi lyft fram nio av dem.

1. Digitala möten sparar tid och miljö

I april 2010 släpptes iPaden. Det var som en iPhone på steroider, stor och fin skärm, lätt, bra batteritid. “Paddorna” gjorde entré i offentlig sektor, där de först smög sig in på fullmäktige- och nämndssammanträden och andra möten. Man kunde spara in på restid och papper genom att hålla digitala möten med all dokumentation i paddan i stället för utskriven. Läs mer om Vismas lösning för digitala möten.

2. Digitaliserade blanketter på riktigt

Offentlig sektor började tidigt att digitalisera blanketter ‒ man tog en pappersblankett, skannade den och la den på webben. Idag är det allt fler kommuner och myndigheter som har verkligt digitala blanketter, dvs digitala formulär där man kan hantera hela informationskedjan. Många kommuner har dessutom integrationer som tar informationen vidare direkt in i verksamhetssystemen. Därmed har man fått en digital, effektivare process. Att det digitala formuläret ska vara responsivt och mobilt är idag en självklarhet ‒ jag ska kunna stå i mataffären och fylla i ansökan om barnomsorg på min mobil, om jag så vill.

3. Digitala signaturer och e-tjänster

Digitala signaturer dök först upp inom bankvärlden. Men i och med e-tjänsternas genomslag i kommuner och myndigheter kom de digitala formulären som kan signeras digitalt med t ex Mobilt BankID. Att säkerställa att de digitala signaturerna också är hållbara över tid har varit fokus. Varje år när det är dags att deklarera ökar antalet personer som skaffar sig digital brevlåda och därmed kan få tillbaka på skatten redan i april.

4. Enklare inloggning

Federerad inloggning, alltså möjligheten att logga in på flera organisationers nätverk med samma användarnamn, fanns inte för tio år sedan. Idag kan vi t ex via Google logga in på flera ställen, dvs vi behöver inte skapa en användare för varje tjänst.  I sammanhanget kan vi även nämna SSO, single sign-on, dvs när man bara behöver logga in en gång och sedan kan nå flera system vilket ju är smidigt och blir allt vanligare inom både företag och myndigheter.

5. Geodata underlättar positionering

Geodata och geografiska informationssystem, GIS, finns snart sagt överallt, numera blir vi ständigt positionerade och lokaliserade. Positioneringen kan ge oss en bättre upplevelse av tjänsten vi använder, vi kan få mer relevanta data presenterade för oss. Inom offentlig sektor tillämpas GIS främst på e-tjänstesidan. När t ex någon vill göra en felanmälan gällande en lyktstolpe kan man markera på kartan exakt var den trasiga lampan finns. Lite storebror-ser-dig-känsla men överlag en god hjälp. Läs mer om Vismas geodata-lösningar.

6. E-arkivering tar fart

Att spara, eller arkivera, information digitalt har givetvis blivit allt viktigare. Kring det förra decennieskiftet pratade offentlig sektor mycket om processorienterad arkivredovisning. Visst började man jobba mer processorienterat, men man köpte inte in några IT-system för detta. Däremot har e-arkiv slagit igenom ordentligt. Under 2010-talet satte Riksarkivet ner foten och sa att det måste tas fram standarder och 2013 kom ett ramavtal. Många kommuner har nu, eller står i färd med att skaffa, e-arkiv, man är något senare på den statliga sidan. Det som idag är digitalt blir också lagrat i e-arkiv.

7. GDPR påverkar

GDPR måste nämnas i denna tillbakablick. Denna EU-förordning som trädde i kraft i maj 2018 har påverkat kort sagt alla. Hetsen innan, när alla rutiner där persondata hanterades måste ses över, var enorm. Nu ett par år senare kan vi se att GDPR haft en stor påverkan på hela samhället.

8. Webbstandard förenklar

Webbstandarden HTML5, som kom 2014, innebar att det blev enklare att skapa webbapplikationer. Man har nu landat i att alla seriösa webbläsare har stöd för HTML5 ‒ under 2010-talet kunde en webbsida se helt olika ut i olika webbläsare. Om början av 2010-talet handlade mycket om appar så är det inte lika självklart längre att utveckla rena appar, det går oftast lika bra med en webbapplikation. Man slipper idag alltså den tredubbla utvecklingen av en applikation för dator, iPhone och Android. Hemsida i Episerver? Läs om Vismas webbförvaltning.

9. Applikationerna finns i molnet

Till sist kan vi ju inte se på 2010-talet utan att nämna Molnet. Våra applikationer finns inte i våra lokala datorer utan i molnet, eller “i skyn som de säger i Norge, vilket ju faktiskt låter lite bättre, lite vidare. En viss modifiering har dock skett på senare år ‒ t ex en kommun kan ha molntjänster men i egen regi, dvs man har installerat ett eget litet moln.

Läs också:
“Sju tekniska genomslag under 2010-talet ‒ och fem bubblare”

Texten bygger på Tobias Norrfors föreläsning under Ciceron Användarmöte 2019.