Tillbaka till huvudmeny

Kan bli stormigt kring löneavtalen 2023

Den rekordhöga inflationen och räntehöjningarna minskar köpkraften i Sverige. Samtidigt ser ledande branschekonomer inte något utrymme hos företagen att kompensera sina anställda. Dessa ingångsvärden kan leda till ett stormigt avtalsår 2023.

Arbetsmarknaden är just nu den starkaste på flera decennier och antalet arbetslösa per ledigt jobb den lägsta på 30 år. Dessa omständigheter har pressat upp löneökningstakten till 3.8%, jämfört med 2.5% för tidigare år. Men trots nivåerna är den inte tillräckligt stor nog för att kompensera den höga inflationen och räntehöjningarna.

Effekten blir att köpkraften minskar bland arbetstagarna. Branschekonomer flaggar samtidigt för att det inte finns utrymme för ytterligare kostnadsökningar hos företagen, tack vare ökade råvarupriser och den rådande lågkonjunkturen.

Facken diskuterar möjliga lösningar

Enligt industriavtalet finns det inte någon skyldighet hos företagen att kompensera sina anställda för inflation med argumentet att man inte kan kräva en högre lön bara för att man fått ökade kostnader. Det finns också gränser för hur stora reallönesänkningar arbetstagare kan acceptera.

Att avtalsförhandlingarna kommer hamna i fokus är givet. Även om stora fackförbund som IF Metall ännu inte flaggat för inflationsjusteringar har andra fack, som LO, redan sagt att kommande avtal måste ta höjd för arbetstagarnas omständigheter i den rådande konjunkturen.

Här kan du läsa mer.

Den 25 oktober kom beskedet att alla fackförbunden inom LO går fram med gemensamma krav i den kommande avtalsrörelsen. Förbunden ska prioritera de lägst avlönade.

Mest populära