Tillbaka till huvudmeny

Vem får undervisa och sätta betyg? FAQ om lärarlegitimationer och obehöriga pedagoger

I denna artikel svarar vi på några vanliga frågor som rektorer undrar över när de ska anställa ny personal eller saknar lärare för vissa klasser.

Frågan om vem får undervisa och sätta betyg är ständigt aktuell då många rektorer har svårt att hitta legitimerade lärare.

I denna artikel svarar vi på några vanliga frågor som rektorer undrar över när de ska anställa ny personal eller saknar lärare för vissa klasser.

  • Måste alla förskolor ha legitimerade förskollärare?
  • Kan en lärare med behörighet i engelska även sätta betyg i andra ämnen?
  • Hur ska lärare utan legitimation gå tillväga vid betygssättning?
  • Får biträdande rektor skriva under slutbetyg i gymnasiet? 
  • Får rektor sätta betyg om det inte finns en behörig lärare för ett ämne som skolan ska undervisa i?

Låt oss titta på frågor som våra kunder skickat in till vår frågeservice. Varje fråga är besvarad av våra juridiska experter.

Måste alla förskolor ha legitimerade förskollärare?

Varje förskola måste ha åtminstone en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Det finns inget hinder att anställda barnskötare eller personal utan utbildning, men de får inte ansvara för undervisningen. Det enda undantaget som finns idag gäller förskollärare som undervisar i fristående förskolor med Waldorfpedagogisk inriktning.

Kan en lärare med behörighet i engelska även sätta betyg i andra ämnen?

Enligt skollagen ska man vara behörig i det ämne som man undervisar och sätter betyg i. Däremot säger 3 kap. 16 § skollagen att legitimerade lärare som undervisar i ett ämne som man inte har behörighet i, även får sätta betyg i det aktuella ämnet.

Lärare med legitimation anses ha tillräckliga kunskaper för att som myndighetsutövning sätta betyg, även om man saknar behörighet i de specifika ämnet. Detta gäller även om en lärare exempelvis har behörighet för årskurs 1-6, men undervisar i årskurs 7-9.

Hur ska lärare utan legitimation gå tillväga vid betygssättning?

Lärare utan lärarlegitimation får inte sätta betyg själva. Istället ska betygssättningen ske tillsammans med en legitimerad lärare. Om de båda är eniga om betyget, så gäller det. Om de inte kan enas gäller följande:

  1. Hjälp från legitimerad lärare med behörighet i ämnet: Då bestämmer denne lärare det slutgiltiga betyget.
  2. Hjälp från legitimerad lärare som inte är behörig i ämnet: Rektor tar beslut om betyg.

Det finns också undantag i skollagen 3 kap. 16 § om att speciallärare och specialpedagoger kan få sätta betyg själva. Krav på medbedömare vid betygssättning gäller enbart för lärare som saknar legitimation.

Får biträdande rektor skriva under slutbetyg i gymnasiet? 

Av gymnasieförordningen, 8 kap. 13 §, framgår att det är rektor som utfärdar examensbevis. Eftersom det inte finns något uttryckligt delegationsförbud i bestämmelsen kan rektor delegera utfärdandet till annan anställd som anses vara lämplig för uppgiften.

Får rektor sätta betyg om det inte finns en behörig lärare för ett ämne som skolan ska undervisa i?

Enligt regeln i 3 kap. 16 § skollagen ska rektor sätta betyg när det inte finns någon behörig eller legitimerad lärare för ämnet. Den regeln gäller generellt, både i grundskolan och gymnasieskolan.

Rektor har utslagsröst om lärarna inte kan enas
Dessutom finns det i 8 kap. 1 b § gymnasieförordningen bestämmelser om att rektor ska sätta betyg när betyget i ett ämne är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare och dessa inte kan enas. Denna bestämmelse gäller oavsett om lärarna är behöriga att undervisa i ämnet eller inte.

Mest populära

  • Strax dax för semesterårsskifte

    I alla fall, för företag och organisationer med semesterår (1 april – 31 mars) är det strax dax, att göra ett semesterårsavslut. Det görs efter aprillönen, så att eventuella avvikelser och uttagna semesterdagar i mars, finns registrerade i lönesystemet.

  • Räknas restid som arbetstid?

    Betald restid – en definitionsfråga med flera svar. Många yrkesgrupper spenderar många timmar i veckan på att resa mellan olika projekt eller arbetsplatser. Det finns tillfällen då restid räknas som arbetstid. Däremot räknas inte resan till och från den ordinarie arbetsplatsen som restid – dina medarbetare har alltså inte rätt till kompensation för tiden de lägger på att ta sig till arbetet.