Tillbaka till huvudmeny

Svenska organisationer följer inte lagkraven för att motverka diskriminering

För ett år sedan infördes en reform i diskrimineringslagen. För att motverka skeva löner och diskriminering på arbetsplatserna infördes ett krav på lönekartläggning och aktiva åtgärder. Men endast 25 procent av arbetsgivarna menar att arbetssättet förändrats, enligt en undersökning från DO.

För ett år sedan infördes en reform i diskrimineringslagen. För att motverka skeva löner och diskriminering på arbetsplatserna infördes ett krav på lönekartläggning och aktiva åtgärder. Men endast 25 procent av arbetsgivarna menar att arbetssättet förändrats, enligt en undersökning från DO.

Lagändringarna till trots, är det alltså många svenska organisationer som inte lever upp till de nya kraven. En rapport från Unionen visar samma bistra siffror: I oktober hade knappt 60 procent av företagen genomfört eller planerat att genomföra en lönekartläggning under året.

”Lönekartläggningen är ett viktigt verktyg för att skapa en mer jämställd arbetsplats. Därför är det oroande att så många arbetsgivare inte prioriterar det arbetet”, säger Martin Linder, förbundsordförande för Unionen.

Kraven på årlig lönekartläggning gäller för att arbetsgivare med minst 10 anställda. Dessa företag är arbetsgivare till drygt två miljoner svenskar. För de organisationer med mer än 25 anställda finns även krav på aktiva åtgärder.

Läs också: Så arbetar du med diskriminering och aktiva åtgärder

Fem av sex arbetsgivare tycker inte att de behöver rutiner för att motverka trakasserier

Därför kan man tycka att det är märkligt när DO undersökning visar att bara en av sex arbetsgivare anser att de ska ha riktlinjer och rutiner för att förebygga och hantera trakasserier.
Enligt lagstiftningen måste arbetsgivaren göra följande i dokumentering:

  • Undersöka risken för diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen.
  • Ta fram rutiner och riktlinjer för hur dessa frågor hanteras.
  • Analysera varför riskerna finns.
  • Vidta åtgärder för att förebygga diskriminering.
  • Löpande utvärdera arbetet.

Idag tjänar en kvinna i genomsnitt 2 miljoner mindre under sitt arbetsliv jämfört med män. Likaså är kvinnors pension bara 67 procent av männens pension. Det innebär att den genomsnittliga kvinnan i princip slutar att tjäna in pension vid 45 års ålder om de går i pension när de fyller 67 år.
Diskrimineringslagen anses vara den arbetsrättsliga lagstiftning som är svårast att följa. Enligt HR-barometern sätter 30 procent av arbetsgivarna diskriminering som den mest komplicerade lagstiftningen att efterleva.

Mest populära

  • Kan arbetsgivare betala ut pengar istället för semester?

    När semesteråret når sitt slut, och de anställda har semesterdagar kvar, vad kan du som arbetsgivare göra? Kan du betala ut pengar istället för att ge medarbetaren semester? Det är en vanlig fråga, och svaret finns i semesterlagen.

  • Räknas restid som arbetstid?

    Betald restid – en definitionsfråga med flera svar. Många yrkesgrupper spenderar många timmar i veckan på att resa mellan olika projekt eller arbetsplatser. Det finns tillfällen då restid räknas som arbetstid. Däremot räknas inte resan till och från den ordinarie arbetsplatsen som restid – dina medarbetare har alltså inte rätt till kompensation för tiden de lägger på att ta sig till arbetet.