Tillbaka till huvudmeny

Riskbedömning som del i systematiskt arbetsmiljöarbete

En viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att göra riskbedömning löpande – för att upptäcka risker och kunna arbeta förebyggande innan någon blir drabbad. En grundlig riskbedömning lägger grunden för de åtgärder som sedan ska utföras.

För ett hållbart arbetsliv ska er organisation följa Arbetsmiljöverkets föreskrifter som säkerställer att ert arbetsmiljöansvar upprätthålls. En av föreskrifterna är Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) förkortat SAM. En viktig del i ett systematiskt arbete är att göra en löpande riskbedömning – för att upptäcka risker och kunna arbeta förebyggande innan någon blir drabbad. 


Läs också: Hur påverkas arbetsmiljön av hybrid- och distansarbete?

Riskbedömningen avgör sannolikhet och graden av allvar

Vad innebär egentligen en risk? Hur stor är sannolikheten att ohälsa eller olycksfall ska inträffa på arbetsplatsen? Beroende på typ av risk kan skadorna vara både lång- och kortsiktiga. Varje risk måste också bedömas i hur allvarlig den är. 

För en grundlig riskbedömning kan arbetsgången delas upp i sju steg. 

  1. Välj ut vilka områden som ska genomgå en riskbedömning.
  2. Identifiera vilka risker för ohälsa eller olycksfall som finns och gör en sammanställning av samtliga. 
  3. Gör en bedömning av varje risk, är de allvarliga eller inte? 
  4. Prioritera riskerna för att kunna åtgärda de allvarligaste först. 
  5. Bestäm vilka åtgärder som ska tas och vem som är ansvarig för varje åtgärd. 
  6. Bestäm när åtgärderna ska vara genomförda. 
  7. Bestäm specifika datum för uppföljning av varje åtgärd. Vid uppföljningen avgör ni om åtgärderna gett effekt nog eller om nya åtgärder behöver planeras.

För en fördjupning om riskbedömningens del i det systematiska arbetsmiljöarbetet, ladda ner vårt faktablad om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ladda ner faktabladet

Ställ rätt frågor vid en riskbedömning

Riskbedömningar bör göras inom ett antal olika områden i organisationen. Vid en riskbedömning är det bra att utgå ifrån ett antal frågor inom varje område, anpassade utifrån er verksamhet. Nedan följer de områden som era frågor bör täcka samt några exempel på frågor som kan ställas.

Arbetsorganisationen

  • Har chef och arbetsledning tillräcklig kompetens i arbetsmiljöfrågor?
  • Görs en årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet?

Den psykosociala arbetsmiljön

  • Ges kunskap om hur arbetsuppgifter ska utföras effektivt och utan skaderisk?
  • Är någon medarbetare utsatt för diskriminering, mobbning eller annan kränkande särbehandling?

Fysiska och kemiska risker

  • Har medarbetaren kunskap om risker med olämpliga arbetsställningar?
  • Är belysningen tillräcklig för alla arbetsuppgifter?

Säkerhet

  • Finns tillräckligt antal brandvarnare och brandsläckare?
  • Finns det rutiner för säkerhetskopiering, förvaring och kontroll av datafiler?

Arbetssjukdom eller arbetsskada

  • Finns policy och rutiner för rehabilitering och arbetsanpassning?
  • Har inträffade tillbud, olycksfall och arbetsskador utretts, följts upp och åtgärder vidtagits?

Samordna och följ upp riskbedömningarna

Tänk på att se över tidigare genomförda riskbedömningar och den kunskap som framkommit. Detta kan använda som grund för att utveckla de metoder som används och se över era rutiner för riskbedömningar. Försök att arbeta med en ständig förbättring och ta med de idéer som framkommer i er årliga uppföljning av arbetsmiljöarbetet.

Ta hjälp av ett digitalt stöd i ert systematiska arbetsmiljöarbete

Det är många delar som täcks in i det systematiska arbetsmiljöarbetet – från undersökning och riskbedömning till åtgärd och kontroll. Ni som arbetsgivare har ett ansvar att sköta detta korrekt och se till att era anställda har en trivsam och säker arbetsvardag utan kränkningar, incidenter, risker eller arbetsskador. Med Arbetsmiljö Incident har ni ett enkelt verktyg för anmälan, utredning och samlad statistik över arbetsplatsen. Detta underlättar även arbetsbördan för er som arbetsgivare – ta nästa steg med oss, mot ett mer hållbart arbetsliv!

Mest populära

  • Kan arbetsgivare betala ut pengar istället för semester?

    När semesteråret når sitt slut, och de anställda har semesterdagar kvar, vad kan du som arbetsgivare göra? Kan du betala ut pengar istället för att ge medarbetaren semester? Det är en vanlig fråga, och svaret finns i semesterlagen.

  • Det här innebär nya LAS för offentlig sektor

    Nyligen lade regeringen en proposition på en lagförändring rörande arbetsrätten, kallat nya LAS. Den nya lagen förväntas träda i kraft den 30 juni 2022 och börja tillämpas den 1 oktober 2022.

  • Räknas restid som arbetstid?

    Betald restid – en definitionsfråga med flera svar. Många yrkesgrupper spenderar många timmar i veckan på att resa mellan olika projekt eller arbetsplatser. Det finns tillfällen då restid räknas som arbetstid. Däremot räknas inte resan till och från den ordinarie arbetsplatsen som restid – dina medarbetare har alltså inte rätt till kompensation för tiden de lägger på att ta sig till arbetet.