Tillbaka till huvudmeny

Dålig beredskap för psykiska besvär i byggbranschen

Nästan 4 av 10 skyddsombud i byggbranschen säger att man saknar beredskap eller handlingsplan för att ta hand om psykiska besvär. Det visar en enkät från fackförbundet Byggnads.

Nästan 4 av 10 skyddsombud i byggbranschen säger att man saknar beredskap eller handlingsplan för att ta hand om psykiska besvär. Det visar en enkät från fackförbundet Byggnads. Därför startar fackförbundet ett arbete för bättre psykisk hälsa i branschen.

Medan den fysiska arbetsmiljön genom åren har förbättrats för hela branschen, verkar den psykosociala arbetsmiljön inte prioriteras. Ordförande för Byggnads, Johan Lindholm, tycker att hela branschen behöver ta frågan på större allvar. Han menar att man med en så låg beredskap riskerar att medarbetare drabbas av ännu allvarligare konsekvenser såsom missbruk, våld eller i värsta fall självmord.
Skyddsombuden som svarade på enkäten ger följande bild av byggbranschen:

  • 37 procent uppger att det saknas beredskap eller handlingsplan för att ta hand om de som mår dåligt på sin arbetsplats.
  • 44 procent upplever inte beredskapen som finns på arbetsplatsen som tillräcklig för att stötta de som riskerar må dåligt.

Osäker arbetsmarknad leder till ökade psykiska besvär

För att sätta fokus på psykisk ohälsa har Byggnads tillsammans med Karolinska Institutet tagit fram informationsmaterial. Det beskriver till exempel vad du som enskild anställd kan göra, vilken hjälp som finns att få och hur vanligt det är med psykisk ohälsa. Psykiska besvär drabbar åtminstone periodvis runt 15 procent av alla män och 25 procent av alla kvinnor.

Under osäkra tider blir tydlig information om psykisk arbetsmiljö extra viktigt eftersom osäkerhet kan leda till ångest och oro hos många. Enkäten som fackförbundet genomförde bekräftade den bilden:

  • 28 procent har märkt att psykiska besvär kopplat till en osäker arbetsmarknad har ökat.
  • 48 procent ser en risk för ökade psykiska besvär på sin arbetsplats kopplat till en osäkrare arbetsmarknad.

Läs också: Hantera och utred kränkningar och arbetsskador på ett enkelt sätt

Hur märker jag att en kollega mår dåligt?

Det bästa är att fråga hur personen mår. Lyssna och låt personen berätta. Det viktiga är inte att du kan hjälpa personen. Ibland är det nog så viktigt att få sätta ord på hur man mår – då kan det också bli enklare att berätta för någon annan.

Något som Byggnads arbete lyfter särskilt är risken för självmordstankar. Om personen varit nedstämd under en tid är det också viktigt att till exempel fråga hur personen ser på liv och död. Byggbranschen är mansdominerad, och 7 av 10 självmord begås av män, och det finns vetenskapliga studier som visat att just män i byggbranschen löper högre risk att begå självmord.

Givetvis är det bästa om man har en god kontakt med sina kollegor för att minska risken för att psykiska besvär uppstår. Det gör det också enklare att våga fråga om du misstänker att någon i din närhet mår dåligt.

Tre saker alla kan göra för en bättre psykosocial arbetsmiljö

1. Fråga
Våga fråga hur din kollega mår – på riktigt. Detta gäller särskilt om personen börjar bete sig avvikande jämfört med innan.

2. Be om hjälp
Arbetsgivaren är ansvarig för att hjälpa till, men ibland behöver vi professionell hjälp. Där kan företagshälsan vara viktig.

3. Ställ krav på arbetsgivaren
Arbetsgivaren har ett ansvar för den psykiska arbetsmiljön, på samma sätt som för den fysiska arbetsmiljön. Om någon mår dåligt måste det finnas rutiner som kan fånga upp och hjälpa medarbetaren.

Mest populära

  • Strax dax för semesterårsskifte

    I alla fall, för företag och organisationer med semesterår (1 april – 31 mars) är det strax dax, att göra ett semesterårsavslut. Det görs efter aprillönen, så att eventuella avvikelser och uttagna semesterdagar i mars, finns registrerade i lönesystemet.

  • Räknas restid som arbetstid?

    Betald restid – en definitionsfråga med flera svar. Många yrkesgrupper spenderar många timmar i veckan på att resa mellan olika projekt eller arbetsplatser. Det finns tillfällen då restid räknas som arbetstid. Däremot räknas inte resan till och från den ordinarie arbetsplatsen som restid – dina medarbetare har alltså inte rätt till kompensation för tiden de lägger på att ta sig till arbetet.