Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona har tillsammans med Kommunal och OFR Allmän Kommunal Verksamhet (AKV) samt Sveriges läkarförbund enats om nya villkorsavtal – AB 20.
Omkring tre miljoner löntagare påverkas av de förhandlingar om kollektivavtal som pågår mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. På grund av coronakrisen valde parterna att skjuta upp de förhandlingar som skulle äga rum i våras.
Förhandlingarna har kommit en bit på vägen och några avtal är klara, andra har inte påbörjat sina förhandlingar än och i några avtalsförhandlingar har facket varslat om strejk.
Det nya avtalet som SKR och Sobona enats om tillsammans med Kommunal och AKV gäller från och med den 1 november 2020. Övriga fackliga organisationer som inte omfattades av avtalsrörelsen, tillämpar fortsatt AB 17.
Så vilka är de viktigaste ändringarna i AB 20 ur ett löneadministrativt perspektiv?
Arbetstid i AB § 13
Parterna har enats om att förstärka skrivningarna om schema och schemaläggning. Detta genom att tydliggöra kraven om att:
- en arbetstagares arbetstid ska finnas angivet i ett schema
- arbetstagaren informeras om schemalagd arbetstid senast 14 dagar före schemat börjar gälla
- det eftersträvas att arbetstagaren får schema för hela beräkningsperioden innan beräkningsperiodens början
- skrivningen i AB § 13 Mom. 5 kring sammanhängande arbetstid har skärpts genom att ordet ”eftersträva” har utgått.
Ett nytt moment 6 har införts i AB § 13 vilket möjliggör för arbetsgivaren att förlägga upp till plus/minus 11 timmar som kan fördelas mellan beräkningsperioder. Arbetsgivaren kan nu i viss mån under- eller överplanera schemat mellan beräkningsperioderna.
(Införandet av ett nytt moment 6 leder till att numreringen ändras från moment 7 och framåt.)
Den tidigare skrivningen om att kompensationsledighet inte räknas som arbetad tid i Mom. 6 b förs över till Mom. 7 c, som ett ett nytt moment. Här lägger man till en bestämmelse om att arbetsgivaren kan avräkna kompensationsledighet per kalenderår till skillnad från tidigare regel om att avräkning görs inom schemats beräkningsperiod.
Övertid i AB § 20
En ny anmärkning kopplat till hanteringen av övergången mellan sommar- och vintertid har införts i AB § 20 Mom. 2. Anmärkningen gör det tydligare att en arbetstagare som tjänstgör i samband med skiftet mellan sommar- och vintertid erhåller enkel övertid för den extra arbetstimme som utförs under natten. Detta gäller oavsett om arbetstagaren är heltids- eller deltidsanställd.
Obekväm arbetstid i AB § 21
Ersättningarna för obekväm arbetstid räknas upp:
Första steget är den 1 april 2021: + 3,0 procent
Andra steget är den 1 april 2022: + 2,4 procent
Pingsthelgen i AB § 21 Mom. 1 har utgått från O-tilläggstid A. Nu räknas pingsthelgen därmed som en vanlig helg.
Jour och beredskap i AB § 22
Pingsthelgen i AB § 22 Mom. 2 har utgått för jour- och beredskapsersättning. Nu räknas pingsthelgen därmed som en vanlig helg.
Semester i AB § 27
I AB § 27 Mom. 4 tillkommer ett engångsbelopp som – utöver extra betalda semesterdagar – ska betalas ut till arbetstagare som till följd av beslut från arbetsgivaren får semester förlagd före eller efter perioden juni till augusti.
- Vid förläggning av högst 14 semesterdagar under perioden juni till augusti ska ett engångsbelopp om 5 000 kronor betalas ut.
- Vid förläggning av 15-19 semesterdagar under perioden juni till augusti ska ett engångsbelopp om 3 000 kronor betalas ut.
OBS: Detta gäller bara under förutsättning att arbetsgivaren ensidigt förlägger semestern.
Läs också: Kan jag som arbetsgivare betala ut pengar istället för semester?
Återinförande av bestämmelser kring viss tjänstgöring i totalförsvaret, AB § 30
Bestämmelserna om civil och värnplikt har återinförts i Allmänna bestämmelser. Arbetstagaren ska – om inget annat gäller enligt särskild lagstiftning – lämna in ansökan om ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret senast 3 månader innan ledighetens början.
I det fall arbetstagaren får besked om sin tjänstgöring i totalförsvaret senare än 3 månader innan ska arbetstagaren söka ledighet hos arbetsgivaren utan dröjsmål. Det kan till exempel vara fallet vid en sen inkallelse till repetitionsövning.
I moment 2 anges att arbetstagaren har rätt till utfyllnadsersättning från arbetsgivaren om arbetstagaren har rätt till dagpenning enligt Socialförsäkringsbalken vid tjänstgöring inom totalförsvaret. Nivån på ersättningen är 90 procent av mellanskillnaden mellan lönebortfall och högsta belopp för dagpenning. De arbetstagare som kan få utfyllnad enligt momentet är de som har fast kontant lön överstigande 66,67 procent av årets prisbasbelopp enligt SFB. Ersättningen till arbetstagaren är begränsad till maximalt 60 kalenderdagar per år.
Kort om avtalsrörelsen
I Sverige finns omkring 115 centrala parter och 700 kollektivavtal. Det är arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som förhandlar fram avtalen. Under avtalsrörelsen 2020 ska parterna omförhandla ungefär 500 av dessa kollektivavtal.