Tillbaka till huvudmeny

Har du koll på Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskning?

Skolinspektionen utför regelbunden kvalitetsgranskning för att säkerställa kvalitén på alla Sveriges grund- och gymnasieskolor. Att bli utvald för regelbunden kvalitetsgranskning ökar om det var länge sedan Skolinspektionen gjorde en granskning eller om skolan uppvisar stora avvikelser vid exempelvis nationella prov. Har du som skolledare koll på vilka delar som granskas och hur kan ni arbeta förebyggande med de områdena?

Regelbunden kvalitetsgranskning är något som Skolinspektionen gör för att säkerställa kvalitén på Sveriges grund- och gymnasieskolor. Hur bra koll har du som skolledare på vad som granskas? Hur vet du om din skola är nästa att granskas?

Varför utför Skolinspektionen kvalitetsgranskningar?

Skolinspektionen utför regelbunden kvalitetsgranskning för att säkerställa kvalitén på alla Sveriges grund- och gymnasieskolor. De fyra områden som granskas är rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. Områdena är baserade på vad forskning har identifierat som viktiga parametrar för skolans utveckling.

Skolinspektionen väljer ut vilka skolor som ska kvalitetsgranskas baserat på en analys som bygger på bland annat skolans kunskapsresultat och enkät som elever, föräldrar samt skolpersonal får svara på. Urvalet baseras även på skolor som bedöms ha utvecklingsbehov. Att bli utvald för regelbunden kvalitetsgranskning ökar om det var länge sedan Skolinspektionen gjorde en granskning eller om skolan uppvisar stora avvikelser vid exempelvis nationella prov.

Vad händer vid inspektion?

Vid inspektion tittar Skolinspektionen närmre på hur bra skolorna når upp till de fastställda kvalitetskriterierna som finns. Syftet med kvalitetsgranskningen är att kunna ge en mångsidig återkoppling till skolorna om de når upp till de krav som ställs eller inte. Skolinspektionen kollar därför både på vad som är fungerande men även vad som inte är fungerande, allt för att kunna ge en helhetsbild.

Varje område bedöms sedan utifrån de fastställda kvalitetskriterierna. De är sedan uppdelade i tre olika nivåer som bedömer om skolan uppfyller kraven i:

  • hög utsträckning
  • flera delar, men utvecklingsområden finns
  • låg utsträckning

Efter kvalitetsgranskning

Hamnar en skola på någon av de två sista nivåerna i bedömningen så får skolan utvecklingsområden som de ska jobba på av Skolinspektionen. Detta för att skolan och huvudmannen aktivt ska jobba för att höja kvalitén på skolan för att nå upp till de satta kvalitetskriterierna.

Efter en överenskommen period ska sedan skolan och huvudmannen påvisa för Skolinspektionen vilka åtgärder som har åtagits för de utvecklingsområden som identifierades vid kvalitetsgranskningen.

Så kan du ligga steget före

Nyckeln är att kontinuerligt jobba med att kvalitetssäkra din verksamhet. Därför har Draftit tagit fram Identifierad Utveckling. Detta digitala verktyg hjälper dig som är ansvarig i skolan och förskolans värld att identifiera möjliga utvecklingspotentialer inom de fyra områden som Skolinspektionen regelbundet granskar.

Genom att besvara frågorna som refererar till lagar, förordningar och författningar får du en nulägesrapport som anger hur kraven uppfylls i verksamheten följt av en åtgärdsrekommendation. Rekommendationen ger konkreta förslag på kvalitetshöjande förbättringsåtgärder som i sin tur bidrar till att öka uppfyllelsegraden nästa gång Identifierad Utveckling genomförs.

Mest populära

  • Strax dax för semesterårsskifte

    I alla fall, för företag och organisationer med semesterår (1 april – 31 mars) är det strax dax, att göra ett semesterårsavslut. Det görs efter aprillönen, så att eventuella avvikelser och uttagna semesterdagar i mars, finns registrerade i lönesystemet.

  • Räknas restid som arbetstid?

    Betald restid – en definitionsfråga med flera svar. Många yrkesgrupper spenderar många timmar i veckan på att resa mellan olika projekt eller arbetsplatser. Det finns tillfällen då restid räknas som arbetstid. Däremot räknas inte resan till och från den ordinarie arbetsplatsen som restid – dina medarbetare har alltså inte rätt till kompensation för tiden de lägger på att ta sig till arbetet.