Få koll på begreppen i avtalsrörelsen 2020

Avtalsrörelsen 2020 påverkar lönen för 3 miljoner arbetstagare

2020 blir ett händelserikt år. Förutom det amerikanska presidentvalet, Storbritanniens skilsmässa från EU och Tokyo-OS sker omförhandling av 485 svenska kollektivavtal.

Avtalsrörelsen 2020 påverkar tre miljoner arbetstagare

Processen började redan 2019 med att parterna intog sina positioner och samordnade sina krav. Efter nyår startar förhandlingarna. Det är många begrepp att ha koll på. Här har vi sammanställt och förklarat några av de viktigaste, för att göra det enklare att hänga med i den viktiga avtalsrörelsen 2020.

  • Parter och kollektivavtal
  • Märket
  • Strejk och lockout
  • Ingångslön
  • Inflation
  • Reallön
  • Konkurrenskraft
  • Löneandel

I Sverige finns omkring 115 centrala parter (55 arbetsgivarorganisationer och 60 fackföreningar) som tecknar cirka 670 kollektivavtal (varav lönesystemen Agda PS och HR-plus hanterar de flesta).

Genom Industriavtalet sätter industrins parter “märket” för övriga branscher, en norm som övriga parter på arbetsmarknaden ska hålla sig. Skälet till att industrin är normerande är att den är utsatt för ett särskilt starkt internationell konkurrens.

När ett kollektivavtal löper ut upphör fredsplikten. Då blir det tillåtet att ta till stridsåtgärder som påtryckningsmedel för att få till ett nytt avtal. Fackföreningar har möjlighet att varsla om strejk och arbetsgivare kan svara med lockout (utestängning från arbetsplatsen).

Sverige har inga lagstadgade minimilöner, lägstalönerna anges istället i kollektivavtalen. De kallas vanligtvis för ingångslöner och i avtalen finns ofta lägre nivåer för extraarbetande ungdomar.

En ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar.

Bruttolön med hänsyn tagen till inflation. Om bruttolönerna stiger med 2 procent och inflationen uppgår till 1 procent, blir reallöneökningen 1 procent.

Om lönerna stiger mer i Sverige än i andra länder inverkar det negativt på vår internationella konkurrenskraft.

Visar hur stor del av förädlingsvärdet som tillfaller arbetstagarna i form av löner eller sociala avgifter.

 

0