Tillbaka till huvudmeny

En av fyra elever tycker inte att vuxna reagerar vid kränkningar – hur vänder vi trenden?

I den senaste Skolenkäten rapporterar Skolinspektionen att fler elever uppfattar att de vuxna inte reagerar på kränkningar i skolan. Hantering av kränkningar är ett av flera områden som behöver prioriteras för att vi ska kunna öka tryggheten. Att trygga elever, upplevelse av studiero och förbättrat skolresultat hänger ihop är väl känt inom skolvärlden.

Att trygga elever, upplevelse av studiero och förbättrat skolresultat hänger ihop är väl känt inom skolvärlden. De senaste åren har fokus ökat på att skapa större trygghet på skolorna. Hantering av kränkningar är ett av flera områden som behöver prioriteras för att vi ska kunna öka tryggheten. Tyvärr syns det i nuläget inget trendbrott kring hur eleverna själva uppfattar hanteringen av kränkningar.

I den senaste Skolenkäten rapporterar Skolinspektionen tyvärr att trenden snarare är den omvända, där fler elever uppfattar att de vuxna inte reagerar, även om skillnaderna mot mätningen 2015/2016 är väldigt små.

Skolinspektionen konstaterar också i rapporten att det finns skolor där fler än hälften av eleverna uppfattar att de vuxna inte reagerar vid kränkningar.
Att vuxna i skolan inte ser eller agerar när en elev blir kränkt är något som kan ha flera olika orsaker. I många fall rör det sig om ren okunskap kring om en händelse är en kränkning och vilket ansvar skola och enskild vuxen då har. Det kan också handla om svårigheter och osäkerhet kring hur man faktiskt ska gå tillväga.

Viktigt för alla att aktivt jobba mot kränkningar

Arbetet med att hantera kränkningar startar dock egentligen långt före den enskilda händelsen. Skollagen gör det tydligt att skolor och förskolor både ska förebygga och förhindra kränkande behandling, vilket bland annat innebär krav på en årlig åtgärdsplan för förbättringar och skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kränkningar.

Det finns många sätt att agera för att bryta den negativa trenden. Tillgång till kunskap och tydliga tolkningar om gällande regelverk är grunden i arbetet. Det är inte alltid enkelt att förstå vilket ansvar som ligger inom berörd skola och hur man som medarbetare på skolan förväntas agera.

Tillgång till processer och verktyg som stöttar arbetet är ett annat område som kan bidra i arbetet med att motverka, uppmärksamma och agera på kränkningar.

Hur kan vi vända trenden?

För den enskilda skolan eller förskolan finns det några enkla tumregler för att bidra till att vända trenden:

  • Arbeta aktivt med att tillgängliggöra och öka kunskapen om vad en kränkning är, både inom ledning och hos personalen.
  • Ta fram och genomför en årlig plan med aktiviteter som förebygger att kränkningar uppstår.
  • Rita upp och använd en tydlig process för hur ni bedömer och hanterar kränkningarna om de inträffar – helst ska processen säkerställa att ni följer det ramverk som skollagen omfattar, men viktigast är att det finns enkla och tydliga steg som alla förstår och kan använda.

Som vi tidigare skrivit om här på vår blogg under rubrikerna Kränkande behandling måste tas på allvar! och Stort behov av digitala processverktyg för kränkande behandling i skolan är kränkande behandling något vi i vuxenvärlden behöver hantera på ett allt bättre sätt. En trygg skola som hjälper barnen att uppnå en förbättrad kunskapsnivå borde vara verklighet för alla. Genom de tre enkla tumreglerna ovan kan vi hjälpas åt att vända trenden!

Mest populära

  • Räknas restid som arbetstid?

    Betald restid – en definitionsfråga med flera svar. Många yrkesgrupper spenderar många timmar i veckan på att resa mellan olika projekt eller arbetsplatser. Det finns tillfällen då restid räknas som arbetstid. Däremot räknas inte resan till och från den ordinarie arbetsplatsen som restid – dina medarbetare har alltså inte rätt till kompensation för tiden de lägger på att ta sig till arbetet.